Vetenskapen bakom LED-ljus
LED står för “Light-Emitting Diode” och är en lysdiod eller ljuskälla som är byggd av halvledarmaterial. Den uppfanns i mitten av 1920-talet och har en lång utveckling bakom sig. Idag kan lysdioden lysa i många olika färger och används på en stor mängd olika områden.
Hos Nordeye kan du hitta kompletta ledrampskit och ett stort sortiment av annan belysning för ditt fordon. Nordeye har extraljus i LED-format med 20 högeffektiva dioder som levererar mycket god ljusprestanda. För extra god synlighet kan du köpa en LED-ramp som har stort motstånd mot olika väderlekar, och en avancerad design med bred ljusbild som du hittar hos Nordeye.
Lysdiodernas konstruktion
Lysdioder har använts under lång tid i olika elektriska apparater. När nya och mer ljusstarka sorter har utvecklats har de kunnat ersätta de tidigare glödlamporna. Lysdioder är ett samlingsnamn för likartade metoder att framställa ljus, där den vanligaste formen numera är ytmonterad och har kapsling med god kylning. Detta beror på att lysdioder lätt kan överhettas. De är gjorda med hjälp av oorganiska material, där galliumarsenid ger infraröd färg, zinkselenid ger blå färg och galliumnitrid resulterar i en ultraviolett nyans.
Föregångaren glödlampan
Innan dagens LED-lampor tog över marknaden var det glödlampor som var normen. Glödlampan konstruerades först år 1879 av Joseph Swan, tillsammans med Thomas Edison. Dagsljuset styrde tidigare våra liv, med korta arbetsdagar på vintern och längre under sommartid. När elbelysningen kom förändrades hela samhället. Människor kunde plötsligt arbeta och läsa till långt in på kvällen, vilket resulterade i nya sätt att möblera hemma. Nu fanns inte längre risken för människor att snubbla på möbler och annat i mörkret, och städerna blev allt ljusare på grund av reklamskyltar.
Glödlampans effekt var låg, där endast fem procent av energin omvandlades till ljus, all övrig energi blev till värme. EU beslutade att senast 2013 skulle glödlampan fasas ut och vara ersatt av lysrör, halogenlampor och LED-belysning. Glödlampan har haft samma funktion i mer än ett århundrade, men numera är den att betrakta som en energibov. Glödlampan fick sitt genombrott när forskare lyckades frambringa glödtrådar i metall, vilket gjorde det möjligt att låta lamporna lysa längre och bättre.
Förbättrad funktion
Det var amerikanen Irving Langmuir som förbättrade funktionen ytterligare, när han fyllde upp lampgloben med argon och kväve. Glaskolven i glödlampan sitter fastskruvad i en metallsockel. Från änden på glödtråden går elektriska trådar som sedan går genom sockeln. Med den elektriska strömmen kunde glödtrådarna göras riktigt heta, vilket skapade ljuset som flödade från lampan. Varje gång vi använder en glödlampa dunstar lite av glödtråden bort, vilket är orsaken till att glödlampan inte kan fungera i all evighet.
Lågenergilampor har möjligheten att lysa i närmare 10 000 timmar, vilket minskar elförbrukningen med upp till 80 procent. Det finns dock en nackdel, de innehåller kvicksilver och klarar inte av låga eller höga temperaturer. Nu finns det halogenfyllda lampor som är mer energisnåla och som inte är gjorda med kvicksilver.
